Status: Vit och blank!
Ingen placering,
sist med andra ord, och inget HP.
Så hur kunde det gå som det gick?
Visst hade vi olika scenarion i sinnet över vilket resultat utställningen skulle generera, men att det kom att te sig på detta sätt hade vi inte inte ens låtit uppkomma i tanken.
Att komma
sist gör oss ingenting, det är inte
DET vi syftar på...
Och visst är han en
"liten måne" denne lille Agaton Cross; sen vi reste iväg var det alltjämt nya miljöer för honom, och någon mat har han, liksom Cinco helt enkelt inte velat ha över huvud taget!
Så: tre dagar av fasta, nya intryck, och sedan krav på prestation...Vad trodde väl vi!?
"En liten måne kanske inte alltid har lust att synas".
Han hade nu med hjälp av några avmagrade dagar byggt på sitt gängliga ungdomliga utseende med långa sprattliga ben så att revbenen också stack fram här och var...Uj uj.
På utställningen fick Cross inte hälsa på en enda hund, fastän han ville. - Lugn och fin, nu sitter vi här!
Det syntes på hans ögon att han var trött - de lyste ilsket rött och vattnade sig i trötta tårar. Han lade sig ner i gräset emellanåt och tuggade lite på något grässtrå här och var, och plötsligt flyger vi in i Ringen han och Jag!
- Lite från noll till hundra tror jag att han tänkte!
När väl domaren kom fram till oss var det ju så otroligt "roligt, eller tröttsamt, beroende på vad han nu egentligen tyckte; om det var kul att äntligen få ha kontakt med någon kroppsligt eller om det var:
- Jag är alldeles för trött för det här och jag bryr mig inte om att sitta/stå/gå fint, för jag vill inte!
Han bet och klöstes, hoppade, krumbuktade sig, kastade sig på marken, var hal som en ål och bet i kopplet, hoppade som en jagad gnu hela Ringen runt, vägrade låta sig vara sitt charmiga jag.
Vi var Nr.2 att bedömas, och när domaren
redan frågar sekreteraren om
denne vill ha hennes jobb, ja DÅ är man en jobbig boxer!
- Allvarligt lillen; BITA domaren!? Lek med hårda tag, det har vi ju pratat om förut Jag och Du, eller hur!? Skärpning!
Väl ute ur Ringen sitter han där som en liten ängel, för det är han, när han inte är övertrött!