Försök till spår!

Njaaa; inte så lyckat!

Vi hade en tvådagars spårdag; Herrarna och Jag, Mama Matte.
Cross fick börja med uppletande - Gjorde STORA slag och sprang i cirklar lite väl långt bortåt i skogen.
Taktik?
Matte provade fjärrdirigering - Höger! - Vänster! - Vänster! Nemas problemas - Kanske borde pröva vallning me grabben...?
Hitta saken? Njä; springa är mycket mer skoj!

När Cross sprungit slut på krafter och hjärnceller blev det under dag två, ett spår.

Foto: Rebecka V Antonsson

Ut i full kraft som en Bulldozer - Matte kände hur repet gled i de hårt kramade händerna... och sprang efter för att hinna med Lille Banossi.

Lite väl ofokuserad, och första apporten var lååångt förbi. *suck*
Men just som Mama började få tillbaka tron på Crossens potential som spårhund gnuggade han inte bara ned nosen och huvudet i backen, utan hela nacken och ryggen följde med ner, i en intensivt sprattlande orgie av markgnuggning.
Jag står där med fnisset i mungiporna och väntar tills yrvädret kommit på alla fyra igen...påvisar spåret.
Akutfart förbi apport nummer två. *skit*

Slänger ut en boll och pekar - TITTA vad Du har hittat! Hurrra hurra! Nu går vi tillbaka till bilen!